Tunnbrödsrulle

Usch vilken dag!!

Dagen började med lönesamtal. Jag har konstigt nog aldrig haft ett riktigt lönesamtal tidigare, trots att jag har haft fast anställning i över 5 år.
Men att sitta och skryta om sig själv och berätta allt man är bra på är inte riktigt min grej, men det gick bra ändå.

För några veckor sedan var det poliskontroll i backen upp till jobbet, jag hade turen att köra förbi precis när de ställde sig på plats och deras första koll skedde på bilen bakom mig. Samma tur hade jag dagen efter då jag körde på Blåportsgatan och polisen ställer sig på plats och kollar hastigheten på bilen som kommer bakom mig. Det luktar ju ”snart är det din tur” om det. Så denna sträcka har varit väldigt omtalad både bland släkt och vänner den senaste tiden.

Så idag när jag gick från jobbet  så skiner solen och jag har alldeless för mycket i tankarna. Jag sitter i min egen lilla värld när jag inser att jag totalt har missat 30-sträckan på Blåportsgatan.  Bromsar hastigt in och ”OOPS!” där står farbro blå! Det första jag tänker är : Nu blir jag av med körkortet, jag vill inte stanna! Men det är tur att man hinner tänka både en och två gånger, för det andra jag tänker är: Det är klart att jag ska stanna, jag har fan inget val. Så det slutade med 43 km/h och 2 400kr i böter. Jag som är den mest laglydiga människan i hela Karlskrona, efter mamma då förståss, ingen slår ju henne. Jag har inte ens blivit stoppad i en kontroll tidigare och nu åkte jag fast. ”Erkänner du?” frågar polisen. Vad ska man säga? ”Nej, jag körde bara i 29 km/h.” Det håller ju liksom inte, dum fråga..

Jag var helt knäckt när jag kom hem. ”- Jag är en dålig människa!!!”, var det första jag sa till Hasse, ”Nu kommer du lämna mig för jag är kriminell!!!”.

Nu har det hunnit landa lite. Det är sura pengar, men jag missade skylten så jag har mig själv att skylla.

Jag gillar mammas kommentar: Ja, men du krockade ju i alla fall inte, det hade ju kunnat vara värre.

//E